Substrat

Målgrupp

Inom området substrat har ett flertal olika industrier varit relevanta:

• Akvakulturnäringen
• Lokala/regionala miljömyndigheter
• Biogasanläggningar (stabilisering av samrötningsprocessen, ökat utbyte)
• Jordbruks- och foderindustrier (att höja kvalitén och värdet för strömedel)
• Industrier som processar halm (utnyttjande av halm för biobränsle produktion)

Aktiviteter

• Hållbarhetsvärderingar för marina substrat.
• Studie för optimering av biogasproduktion med marina substrat.
• Samordning, erfarenhetsutbyte, rådgivning till aktörer i ÖKS-regionen för marina substrat.
• Test av inblandningar av alger samt andra marina substrat i biogasanläggningar.
• Processkedjor och logistikkedja för algodling.
• Koncept för offshoreodling och bättre utrustning för skörd av makroalger.
• Studera inblandning av halm för ökat rötkammarnyttjande.
• Mikrobiologiska och kemiska försök för rötningsprocessen
• Workshop och rapporter

Resultat, substrat land:

Högskolan i Borås, RISE och SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) har samarbetat för att testa halm som substrat vid samrötning med matavfall. 

Halm är en riklig källa till biomassa och är därmed intressant att utnyttjas i biogasproduktion, speciellt vid samrötning med andra substrat. Halm innehåller låga halter kväve och har en komplex struktur av lignocellulosa som ger en långsam nedbrytning.

I matavfall däremot finns ämnen som lätt bryts ned, som exempelvis socker och proteiner. Att sammanföra halm och matavfall ger en bra näringskombination för mikroorganismer som jobbar i biogasprocessen.

Samrötning av matavfall och halm visade sig ha en positiv inverkan på biogasprocessen. Det ger upp till 8 % högre produktion av metan jämfört med när matavfall används som enda substrat.

Eftersom halm har en hög torrsubstanshalt kan mer material matas in i reaktorn som producerar biogas. På så vis får man ut mer gas per rötkammarvolym och per tidsenhet. Halm är alltså ett effektivt och smart alternativ i framtidens biogasproduktion.

Halmpellets visade sig också vara mer fördelaktigt att använda än briketter. Pellets bryts nämligen ner lättare, då halmens partikelstorlek är något mindre än i briketter.

Resultat, substrat hav:

KTH (Kungliga Tekniska Högskolan, Sverige) har gjort flera olika studier om marina substrat. Några av dessa har rymts inom Biogas2020.

I flera kustkommuner i Sverige och Danmark rensas alger från stränderna för att bli en viktig del i produktionen av biogas. Men det finns en rad hinder för en mer storskalig användning. Bland annat är mängden strandade alger inte tillräcklig för att producera större mängder energi. Ett annat problem är höga halter av salt, svavel och tungmetaller i algerna, vilket försvårar rötningsprocessen.

När tungmetallhalterna i tångvallar undersöktes (bland annat i Burgsviksområdet på Gotland) visade det sig att de innehöll relativt mycket kadmium. Mängden varierade dock beroende på lokalitet och artsammansättning. Enskilda arter innehåller också olika mängd kadmium. En viss sortering rekommenderas därför om substratet ska användas som biogödsel. 

Som en del av resultaten, och i diskussioner med andra aktörer, har det tydligt framgått att det finns stora behov av att studera och utveckla hela värdekedjan vad gäller marina bioresurser. Här kan biogasproduktion vara en del, och biogödsel en annan tillsammans med mer högvärdiga produkter som exempelvis tillsatser i matproduktion.

Ocean Forest og SeaweedProduction viste gjennom testdyrking at det er mulig å dyrke og høste store mengdere makroalger. Dyrkingsteknisk er produksjonen i stor utvikling.

De har arbeidet med måter for effektiv dyrking og høsting av makroalger og verdikjeder for produksjon av biogass, verdifulle forbindelser og bærekraftig forvaltning av naturressursene.

SeaweedProduction utviklet en enklere og rimeligere metode for oppformering av sukkertare. Det ble også designet en rigg for dyrking av makroalger offshore. Problemet er avsetning av makroalger etter høsting og verdikjeder som kan gjøre produksjonen kommersiell interessant.

Deltakerne har fått mer kunnskap om kostnadseffektig dyrking av makroalger, spesielt arten sukkertare. Dette inkluderer design av rigg for offshore dyrking. Kunnskap er formidlet til myndigheter og næringsliv. Vi har avdekket mangler i offentlig forvaltning av areal og regelverk og påpekt at dette kan være flaskehalser for etablering av dyrkingsanlegg.

Aktørene har styrket sitt norske og skandinaviske nettverk, både når det gjelder biogass og dyrking og høsting av makroalger.

Aktivitetsledare

KTH

Aktivitetsledare

Högskolan i Borås