Biogas2020, Skandinaviens Biogaskonferens
Alger blir biogas – och ger bättre havsmiljö
Ute till havs finns en enorm naturresurs som bland annat kan omvandlas till biogas. Det handlar om marina substrat som alger och cyanobakterier. Fredrik Gröndahl, som leder forskningsprojektet Seafarm och flera andra projekt, ser stora möjligheter för en ny industri att växa fram.
Ofta pratas det bara om alger som ett miljöproblem, som i överskott bidrar till att hav och sjöar drabbas av övergödning. Men genom att samla upp stora mängder alger och förädla dem i olika former, bland annat till energi, så blir de i stället en fantastisk naturresurs.
Det här är något som man arbetar intensivt med att utforska inom Seafarm, ett femårigt samarbetsprojekt mellan KTH, Chalmers, Göteborgs universitet, Linnéuniversitetet och Lunds universitet. Projektet startade 2014.
På Skandinaviens Biogaskonferens i Trollhättan höll Fredrik Gröndahl en intressant föreläsning där han berättade om några av de projekt han medverkar i, och där alger utgör en resurs snarare än ett miljöproblem. Utöver omvandling av alger till biogas tittar man bland annat på tillverkning av algbaserade livsmedel, djurfoder, medicin, plastmaterial och gödsel.
De som lyssnade på Fredrik Gröndahl från KTH fick lära sig att alger, vilket ofta är ett symptom på övergödning, inte bara behöver vara ett miljöproblem. Det är även en enorm resurs som kan användas som biomassa och göras om till biogas.
Foto: Andreas Olsson
Renare stränder
Ett projekt handlar om att plocka upp cyanobakterier ur Östersjön med hjälp av stora länsar för att sedan använda det vid biogastillverkning. Principen är densamma som när man sanerar oljeutsläpp.
En positiv sidoeffekt av detta är att turistnäringen gynnas om den blågröna sörjan tas upp ur havet. Som det ser ut i dag kan nämligen flera fina badstränder på Gotland ligga övergivna en varm och stilla sommardag när vattnet fylls av cyanobakterier – det vi i dagligt tal kallar algblomning.
– Man har uppskattat att Gotland förlorar mellan 300 och 400 miljoner kronor i turistinkomster vissa somrar på grund av algblomningen, förklarar Fredrik.
Ett annat projekt handlar om att ta vara på all tång och andra havsväxter som ofta spolas upp på de gotländska stränderna. En ofta illaluktande ansamling som gotlänningarna kallar för släke.
– Stora mängder släke ligger och ruttnar på stränderna. Och det är ett perfekt biogassubstrat.
På liknande sätt gör man i Trelleborgs kommun. Här har ett projekt visat att man kan värma mellan 170 och 500 hushåll per år genom att ta tillvara på all den mängd alger som samlas på stränderna. Dessutom gynnas vattenkvalitén då kvävehalten i vattnet har visat sig minska med mellan 50 och 150 ton.
Odling av brunalger
Slutligen berättade Fredrik Gröndahl om Seafarmprojektet och hur man börjat odla snabbväxande brunalger, så kallad kelp, längs den svenska västkusten. Det görs i havet där man riggar rep som algerna hänger i och kan växa sig stora.
– Det är ett väldigt effektivt och klimatsmart sätt att producera alger på. Vid skörd kan man få upp till 15 kilogram alger per rep, säger Fredrik.
Med algodlingarna ser han stora möjligheter för en ny industri att växa fram längs västkusten i Sverige, där skärgården utgör en perfekt, skyddad miljö.
– Det här är ett bra exempel på cirkulär ekonomi. Riktigt spännande blir det om man även kan exportera den här tekniken runtom i världen. Det finns ju enorma problem med alger i hav och på stränder i massor av länder, säger Fredrik Gröndahl.
För mer information om Seafarm, kontakta:
Fredrik Gröndahl, lektor på Industriell ekologi, KTH och projektledare för Seafarm.
Telefon: 08-790 61 58
E-post: fredrik.grondahl@abe.kth.se